Har just varit till stallet och fixat allt.... det är sååå mysigt! Helt underbart väder är det också.... Här är 2 bilder från i morse...     

Hästarna njuter av sin frukost i morgondimman.
Amy ligger med pappa och sover ännu... det blev nytt rekord i natt... 7,5 timmar i ett sträck! Wohoo... och då "väckte" jag henne för jag måsta åka till stallet och släppa ut hästarna... Älsklingstjejen... Hon somnar helt själv i egen säng på kvällarna nu också.... jag har världens bästa unge!!!   Även om jag tycker om när hon somnar i min famn (för det är så myyysigt), men det blir nog inge bra i längden...   Haha!

Idag blir det marknad på travbanan.... jag skall "jobba" en timme och stå och göra reklam för Sleipner... sälja klubbtröjor osv... Det kommer att bli en ljuvlig dag idag.... sol och härligt.

Ikväll är vi bjudna på middag till Amys farmor. Tjohej.

2 månader till Breaking Dawn part 1!!!!

Hahaha... Jag åkte till ZooArken och handlade mat till katten och hunden. Katten fick en ny sort, eftersom hon har blivit så feeeet.... och hunden fick sin gamla vanliga sort... för seniorer!   

Sen till Klas och mocka... skulle titta till henne i hagen och när hon fick syn på mig så kom hon gnäggandes springandes mot mig... lilla gumman!   Hon är så glad och gullig.... däremot hade hon tappat 2 skor nu!!!! Nåja, det är bara att snällt vänta på hovis som kommer nästa vecka...

  Min stallbebis...   

Det jag är mest rädd för är att förlora någon som står mig nära..... särskilt Amy! Första veckorna vågade jag knappt sova för jag trodde att hon skulle sluta andas eller nåt... Och nu kan jag inte tänka mig ett liv utan henne.

På tal om Amy så är det snart ett år sen jag blev gravid... tihihi...   

Jag förvånas dagligen över hur fruktansvärt barnsliga och omogna vissa vuxna är.... Nu säger jag inte att jag är perfekt, men jag är trots allt "bara" 30 år gammal. Jag snackar om människor som är äldre än mig...

Dom kan inte diskutera som vuxna människor, dom kan inte uttrycka sig som vuxna människor och dom kan verkligen inte bete sig som vuxna människor! Det värsta av allt är att hälften av dessa har barn.... och det som är ÄNNU värre är att dessa barn börjar likna sina föräldrar mer och mer.

Och dom som INTE har barn borde skaffa (eller nej...kanske inte) för att lära sig bli lite mer ödmjuk!

JORDEN KRETSAR INTE RUNT BARA DIG!!!!!

Jag FATTAR inte varför folk är ute efter att såra andra!? Dom kan ju inte må särskilt bra själva.... usch... önskar man kunde trycka på en OGILLA knapp varje gång man träffar såna människor.... (hahaha... DET var moget tänkt av mig... eller hur!!?)

Idag hämtade jag ut mina foton... 3st förstoringar på Amy och 99 små vanliga foton.... hehe! Och nu kan jag inte bestämma mig för vilken förstoring Amys morfar ska få... hmmm... Han ´blir nog glad vilken han än får... och jag kan ju fixa fler om jag vill.

Jag har väl berättat förut att jag har världens snällaste unge!? Jag skulle kunna krama och pussa henne varje sekund... ibland när hon sovit 2-3 timmar på dagen, så vill jag nästan väcka henne för att jag saknar att ha henne i min famn... (jag gör ju förstås inte det....haha)

Jag har just lagt henne och jag kan fortfarande sitta och titta på henne i timtal och undra hur tusiken jag kunde tillverka en så perfekt liten varelse!   

En första vaddå??

Suck... vilka knasiga rubriker!?

Då väljer jag att berätta om En första rosett!

Jag var 11 år (el va det 12?) och skulle tävla min favoritponny Ante (som jag sen köpte efter några år   ) Jag skulle ställa upp i 60cm clear round och 80cm med omhoppning. Ante var världens bästa och vi kom självklart felfritt runt 60cm och där fick jag min första rosett... en grön! Och sen skulle jag tävla i 80cm mot dom "stora" tjejerna och lyckades komma på 3:e plats! Och då fick jag ju en vit rosett! Jag var såååå stolt den dagen... både över mig själv och Ante!

Igår vände sig Amy från rygg till mage med ytterst lite hjälp av mig... jag höll i ena handen... och så är hon en hejjare på att vända sig helt själv från mage till rygg! Duktig flicka! Det är nästan läskigt hur fort tiden går...
Min lilla flicka börjar bli stor. Jag såg just på nåt program från förlossningen och en massa gravida mammor som ska föda barn... Ibland saknar jag lite att vara gravid, men just nu vill jag bara njuta av Amy och ha min vanliga kropp. (Alltså kunna sova på mage...haha)

Idag har vi nätshoppat kläder åt mig... jeeeii... Det blir fint med lite nya kläder. Helst skulle jag ju shoppa hur mycket som helst till Amy, men hon har ju en del kläder redan... fast snart behövs mer... hon växer ju ur allt... nja... riktigt så illa är det inte ännu. Storlek 62 är liiiite stort ännu...haha... Men jag bara MÅSTE använda dom bruna snygga byxorna man fick med lådan, fast dom är lite stora ännu!